Direktlänk till inlägg 18 november 2008

Ur " Vinden leker " av Karl Nilsson.

Av Ilbo Olsbo - 18 november 2008 16:02


Hemligt möte.


Ensamhet vad du är tyst och varsam.

Ur dina gömmen träder inga vittnen fram.

Du gömmer under dina vita vingar,

all ängslan, bitterhet och hemlig skam.


Dig frågar ingen vad dagen kände

och natten ej av gränser vet.

I dina dunkla djup där tiger dagens sanning

och lögn blir vit i tidlös ensamhet.


O, dölj mig där, du milda Moder,

till hemligt möte, skild från skuld och brott.

Låt mig få blomma ut i salig frihet,

vara mig själv i både ont och gott.


På dina tysta berg, i dina stilla kamrar,

jag livets fest begår i hemlig ro.

När sen jag träder ut,i narrens kåpa,

då när min trötta själ en hemlig tro.


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ilbo Olsbo - 21 april 2009 15:15

  Dan Andertsson vän och tillgivna under många år var Rebecka, hon föddes vid Silverforsen i Ronneby den 17 maj 1879. Där växte hon upp i en stor syskonskara och under knappa förhållanden, men hon uppskattade den Blekinska naturen runt Silverforsen. ...

Av Ilbo Olsbo - 15 april 2009 08:19

vägen till Stillhetens ö är smal men leder till blomdoft och fågelsång   vägen till Stillhgetens ö är lång men kantas av vågor och näckrosblad   Stillhetens ö förblir ett paradis fyllt utav vinden ock klockans sång. ...

Av Ilbo Olsbo - 10 april 2009 12:44

  Vore jag Våren, skulle jag löva dig, binda en krans kring din älskade panna. Vore jag Sömnen, skulle jag söva dig, bjudande drömmarnas ljuvliga manna. Vore jag Tiden, skulle jag röva dig bort på min vagn och låta dig stanna.   Nu kan jag ingenting ...

Av Ilbo Olsbo - 26 mars 2009 15:14

  Jag har sett honom sitta bland unga invid dörren på hemgjord stol. Jag har hört Gunnar Vägman sjunga till sin gnälliga gamla fiol.   Jag kan minnas den resliga finnen, och hans blick under buskiga bryn, när han drog sina fagraste minnen från sin un...

Av Ilbo Olsbo - 26 mars 2009 08:56

  Jag sjunger min visa slätt aldrig för dem, som leva med ro intill döden, jag sjunger som den,vilken ej haft ett hem på jorden, en sovplats i nöden.   Ej mera jag biktar allt skräp jag har gjort eller tigger om vänners välmening, helt ensam,o Gud, j...

Ovido - Quiz & Flashcards