En man förtalte från ett fjärran land:

Två fötter av en jättestod jag såg

i öknen stå. Bredvid, halvt dolt i sand,

ett väldigt söndersplittrat huvud låg,

och röjde ännu hur skulptörens hand

i pannan bistra veck och munnens hån

bevarat lidelsen som flödat tung

ur hjärtats kammrar, som den flytt ifrån.

På socklen läses alltjämt dessa ord:

"Mitt namn är Ozymabndias,kungars kung.

Se här mitt verk, ni furstar på vår jord."

Av allt fans endast dessa spillror kvar.

Åt vilket håll man såg, i syd och nord

låg öknensanden ändlös tom och bar

Förälskelse.

Ditt poträtt är min hemliga rikedom

och alltid är du densamme,

men om dagen låter jag ramen stå tom.

Då får du vara framme.

Jag vill inte, att nyfiket folk,du vet,

skall se och lägga tillopa,

så att någon vår dyrbara hemlighet

ut ifrån taken skall ropa.

Och jag ber, att det riktigt snart skall bli natt,

men timmarna kryper som sniglar.

Först på kvällen plockar jag fram min skatt

och stänger med lås och riglar.

Att ge tröst, när jag gråtit för ingenting,

du, käre, vet rätta sättet,

ty de ljuvaste, underbaraste ting

mig viskar varje natt poträttet.

Det är, som vinden ett budskap mig bär

om lyckliga dagar, som randas,

mitt blod är i oro, jag tror jag är kär

- i vem- ack i allt. som andas.

Jag ville, att himlen och jordens allt

låg tätt vid mitt hjärta i flickgestalt.

Några rader av Dorothy Parker.

Ett viktigt råd.

Fröken, fröken, om ni mött

en som talar tyst och sött,

säger att hans hustru är

den han dyrkar och har kär,

säger att han ej begått

mot sin trohet något brott,

aldrig älskat någon ann....

- Fröken, smit så fort ni kan.

En kort minut.

Oss skänkes en minut i evigheten,

en kort minut att leva - älska,

och denna gudaskänk, den korta stunden,

förslösar du , o dåre, med att hata.

Skänk mig tårar !

Giv mig ej kärlek, som rusar och dårar !

Giv mig ej lager, vars blad blott förtvina !

Skänk mina ögon, där källorna sina,

tårar att gråta ! O, Gud, skänk mig tårar !

Evighet

I skymningen tung och töckenblå

jag grät en bitter kväll.

Säg, gråter inte du ibland,

när skymning faller på ?

Men natten kom, och allt blev väl,

när stjärnorna jag såg.

Det flöt en våg av evighet

in i en soggsen själ.

Gästar blott du mitt ensamma hus,

slösande ande, som full av ljus

strör dina dikter och sånger,

glömmer jag sorger och ånger,

saknar ej världens fester,

önskar ej andra gäster.

Tre vänner.

Tre vänner har jag och är ej allen:

den ene solen med sitt gyllne sken,

den andra månen, nattens ädelsten,

den tredje är en daggstänkt, blå syren.

Ett möte.

Vi möttes - du var ung jag redan grånad.

Vi möttes i en ljuv och trolös månad,

som blommorna ur vintersömnen väcker

och tänder hoppet som den sedan släcker.

O, detta korta, enda, ljuva möte

jag minnas skall, om sekler än förflöt.

Den stund du stillade mitt hjärtas trånad

var sekund ur saligheten lånad.

________________________________________

En fjäril.

Fast allt för mig du har betytt,

jag glömde dig ändå,

men mindes dig så väl på nytt

en morgon, solig blå,

när upp mot himlen, klar och hög,

en vacker fjäril flög.

Hur kan det komma sig, min vän,

att just en sådan syn

kom mig att minnas dig igen -

en fjärils flykt mot skyn ?

Nu längtar jag mig nästan sjuk

efter en fjäril, dsilkesmjuk.

Hade jag fått vad jar aldrig fick

så hade det gått som det aldrig gick.

Hade jag mött den jag aldrig mötte

och hade jag skött det jag aldrig skötte

och hade jag känt vad jag aldrig kände

hade åtskilligt hänt som nu aldrig hände.

ja, hade jag gått dit jag aldrig går

så hade jag stått där jag inte står.

Jag sörja, jag sorja, jag sörja väl må

ty stjärnorna så kalla på himmelen gå

och frusen och kall är hela världen.

Och människor de kämpa i drivor och snö

och vandra och gå och förfrysa och dö,

vart vandren i, vart leder denna färden ?

De tyckas se ljuset långt på villande stig,

de skynda, de tänka att snart få värma sig

och finna goda vänner i gårde.

Och kommer en i vägen, så slå de honom ner

och domna sedan själva och vakna aldrig mer,

I människor, varent inte så hårda !