Åska.

Jag hörde hur ljungelden samlade hop

till strid i det väldiga valv

och såg hur all rymden blev till blick,

ett flammande öga som skalv,

som skalv över jorden, där människobarn

hade tvättat varandra i blod

och bland slättens ruiner och vallmo

det snyftande: mäniskan är god!

Jag såg hur åskans ögonbryn

begrundande drogs till hot,

och en glimt av Guds öga föll ned bakom

som ett sprakande, glödhett klot.

Är du släkt med guden som lär oss

slå städer och byar i brand,

du som samlar och kastar all himmlens ljus

som en sten ur din väldiga hand?

Har du kommit likt Herren till Mames att se,

vad rykten om Sodom sport,

och om Gomorra så illa som sagts

emot dina barn man gjort? 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Dan Andertsson vän och tillgivna under många år var Rebecka, hon föddes vid Silverforsen i Ronneby den 17 maj 1879. Där växte hon upp i en stor syskonskara och under knappa förhållanden, men hon uppskattade den Blekinska naturen runt Silverforsen. ...

vägen till Stillhetens ö är smal men leder till blomdoft och fågelsång   vägen till Stillhgetens ö är lång men kantas av vågor och näckrosblad   Stillhetens ö förblir ett paradis fyllt utav vinden ock klockans sång. ...

  Vore jag Våren, skulle jag löva dig, binda en krans kring din älskade panna. Vore jag Sömnen, skulle jag söva dig, bjudande drömmarnas ljuvliga manna. Vore jag Tiden, skulle jag röva dig bort på min vagn och låta dig stanna.   Nu kan jag ingenting ...

  Jag har sett honom sitta bland unga invid dörren på hemgjord stol. Jag har hört Gunnar Vägman sjunga till sin gnälliga gamla fiol.   Jag kan minnas den resliga finnen, och hans blick under buskiga bryn, när han drog sina fagraste minnen från sin un...

  Jag sjunger min visa slätt aldrig för dem, som leva med ro intill döden, jag sjunger som den,vilken ej haft ett hem på jorden, en sovplats i nöden.   Ej mera jag biktar allt skräp jag har gjort eller tigger om vänners välmening, helt ensam,o Gud, j...