Rosen.

Vakna du kära i souppgångs stund

till doften av rosen så ljuv.

Fyll livet av glädje i apellund,

se solen i molnstrimmans ljus.

Vakna av blixten i molntung sky,

låt åskmolnen ej tynga dig mer.

Livet har börjat, låt dagen bli ny

och i livet du glädje ser.

Låt tåren i ögat få någon minut,

att minnas det hjärtat höll kärt.

Men glöm ej glädjen i dagen förut,

då varje minut i livet  var värt -

den ros som än doftarna bär.

Barndomslandskap.

Åren skymma bort varandra,

men ibland när skuggan brister

öppnas minnets vida tavlor

från en drömtids hed på Lister.

Där på smala hedlandsstigar

kantade av ljung och viden

såg vi månen väldig mogna

som en astrakan åt tiden.

Ännu hade ej vårt hjärta

nått förhädelsen och vreden.

Vi var barn, vår själ stod öppen

som en kojas dörr mot heden.