Under stjärnornas glans flyger nattens dis

som ett sus över barkhöljt tak,

och det tjuter i Lammelloms sprickande is,

där det stöper från öppen vak.

Det är mil efter mil till lador och hus

där frosten går tjurig vid grind,

här är lustigt vid stockeldens gula ljus,

som darrar i nattens vind.

..................................................
.....

Om alla blad och blommor

voro ställda i en ring

omkring lilla vännen

som engång varit min,

se, då skulle jag dem vattna

med mina tårar mång´

som runnit utpå kinden

för dig så mången gång.