Direktlänk till inlägg 1 augusti 2008

Till Astrid Doleres vid skilsmässa av Dan Andersson

Av Ilbo Olsbo - 1 augusti 2008 16:54


Mitt öde blev mig svårt

att släpa och bära --

jag flydde till Roomi och tände en eld,

ville vila från livet där.

Jag sett dina tårar,

jag hade fått lära

att du tigande hållit

en annan kär.


Mitt i berglandets vår

stod en sorg vid min sida

och jag hade för gästen ej plats eller namn --

ville släcka min eld och gå.

Jag var trött att älska

och ensam lida

av en törstig kärlek,

och sade så:


Nu farväl! Det är kväll

kring dalar och blomma --

min eld lyser varm,skimrar gult och rött

i maj nattens bleka ljus.

Till tröst har jag tänt den

och till dagar som komma

är väl gräsvallen svartbränd

och blommorna grus.


Men jag önskar jag haft

ett barn med dig, kvinna,

liv av mitt liv, blod av mitt,

när jag ensam att lida går.

Som jollrade med mig

och allt kunde minna,

som jag törstande drömde

i rosornas vår.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ilbo Olsbo - 21 april 2009 15:15

  Dan Andertsson vän och tillgivna under många år var Rebecka, hon föddes vid Silverforsen i Ronneby den 17 maj 1879. Där växte hon upp i en stor syskonskara och under knappa förhållanden, men hon uppskattade den Blekinska naturen runt Silverforsen. ...

Av Ilbo Olsbo - 15 april 2009 08:19

vägen till Stillhetens ö är smal men leder till blomdoft och fågelsång   vägen till Stillhgetens ö är lång men kantas av vågor och näckrosblad   Stillhetens ö förblir ett paradis fyllt utav vinden ock klockans sång. ...

Av Ilbo Olsbo - 10 april 2009 12:44

  Vore jag Våren, skulle jag löva dig, binda en krans kring din älskade panna. Vore jag Sömnen, skulle jag söva dig, bjudande drömmarnas ljuvliga manna. Vore jag Tiden, skulle jag röva dig bort på min vagn och låta dig stanna.   Nu kan jag ingenting ...

Av Ilbo Olsbo - 26 mars 2009 15:14

  Jag har sett honom sitta bland unga invid dörren på hemgjord stol. Jag har hört Gunnar Vägman sjunga till sin gnälliga gamla fiol.   Jag kan minnas den resliga finnen, och hans blick under buskiga bryn, när han drog sina fagraste minnen från sin un...

Av Ilbo Olsbo - 26 mars 2009 08:56

  Jag sjunger min visa slätt aldrig för dem, som leva med ro intill döden, jag sjunger som den,vilken ej haft ett hem på jorden, en sovplats i nöden.   Ej mera jag biktar allt skräp jag har gjort eller tigger om vänners välmening, helt ensam,o Gud, j...

Ovido - Quiz & Flashcards