Fick en bok i min hand med titel Grynings Trunpet och skymnings Flöjt.

skriven av Artur Lundkvist. Jag fastnade för en liten dikt, kanske för

att den stämmer med den årstid som är nu och en tid framöver.

Höst.

Storm och jagande molntrasor.

Böjda träd mot en röd horisont.

Tomma vägar.

Inga människor vid grindarna.

Lösa hästar skräcklöpande över nakna marker.

( Hur deras långa manar fladdrar upp bland molntrasorna! )

Höstliga vatten framvältrande med tunga veck, dunkelt sidenglänsande,

pärlemoskiftande härdat-stål-skiftande.

Ung man och ung kvinna mötas på en våt och höströd stig.

( Hur blåsten pressar mot deras kläder och tecknar

kvinnans runda sköte! )

På en trädstam vid ett vägkors vinkar en röd affich

som en upprorsbådande fana- vinkar och vinkar i blåsten.